En essä om frihet
Och den största frågan av dem alla: Kan vi uppleva någon form av frihet om vi inte har en fri vilja?
Ständigt letar vi människor orsaker till händelser, tex så dör inte en person utan anledning, inte heller börjar det snöa utan förutsättningar för snö. Att man missar tåget på morgonen beror ofta på orsaker i flera steg, som att man försov sig för att man tittade på en film långt in på natten kvällen innan, spillde kaffe på golvet i stressen och glömde ta med sig busskortet så att man fick springa tillbaka och hämta det. Det handlar om orsakar i flera steg och därför letar vi ständigt efter dessa orsaker. Inte alltid kommer vi att får reda på vad orsakerna är, men det utesluter inte att de inte finns. Vissa tror att allt som händer är framtvingat av dessa orsaker och att det är förutbestämt från början att det ska bli så. Detta är vad determinister tror. De flesta determinister menar att vi inte har någon fri vilja, eftersom allt sker av orsaker som redan från början är förutbestämds sedan länge. Motsatsen till determinism är fatalism, som tror på ödet och att det är det som styr, att oavsett vad vi gör kommer utfallet att bli detsamma.
Tolkningen av frihet är ytterst subjektiv och upp till var och en att avgöra för sig. För vissa handlar frihet om att ha rätt till något (positiva friheter) och för andra att inte bli hindrad av någon annan att göra det man vill (negativa friheter). För vissa kan det vara en kombination, men begreppet i sig består subjektivt. Dock tror jag att en gemensam nämnare i den tolkningen, är att en frihet förutsätter något slags aktivt val, som inte påverkats av några yttre faktorer. Om vi nu kan känneteckna frihetsbegreppet som något som hänger ihop med en fri vilja, så får man snabbt ett dilemma. Eftersom många filosofer, däribland determinister ställer sig ytterst kritiska till existensen av människans fria vilja, är frågan om frihet som sak egentligen kan existera?
Jag tror att den fria viljan egentligen inte existerar i någon större utsträckning. En existens av den fria viljan skulle förutsätta att vi människor särskiljer oss från merparten av alla biologiska organismer som finns på jorden. Om naturen är bestämd av naturlagar, varför skulle då människan vara ett undantag? Å andra sidan, tror jag att illusionen, upplevelsen av den fria viljan (trots att den må vara falsk), är väldigt viktig för vårt samhälle i stort och oss som individer. Om vi människor inte skulle uppleva att vi kan göra ett aktivt val eller kunna bestämma själva över våra liv, så tror jag att samhället och världen skulle sett väldigt annorlunda ut. För att vi ska kunna förstå frihet som ett begrepp, så måste vi kunna uppleva att vi har en fri vilja. Även om existensen av vår fria vilja är ytterst tveksam, så är upplevelsen av den det som är verkligen viktigt. Det är upplevelsen av den fria viljan som har gjort att vi har kunnat etablera ett begrepp som frihet. Det är hur vi ser världen, efter att den har tagits emot av våra sinnen samt processats av vår hjärna som vi bildar oss en uppfattning om den samt bygger vårt samhälle. Eftersom vi har en upplevelse av en fri vilja, kommer vi också söka efter frihet mer frekvent. En fri vilja, eller upplevelsen av densamma kommer därför vara en förutsättning för att kunna uppleva någon slags frihet.
Väldigt tänkvärt och intressant inlägg!